Bröderna!

När Andreas är på innebandy brukar Noa och Milo sova i samma rum, ingen av barnen vill, eller kan, somna själva. Så jag ligger bredvid Noa tills han somnar, sedan upp till Milo tills han somnar. Men Noa somnar alltid först, brukar bara ta 5 minuter så sover han. Så han tror ju att Milo får somna själv. Efter några minuter blir Noa lite orolig för Milo som enligt honom ligger själv. Han säger till Milo: "om det kommer någon dum och försöker ta dig, sparka han i pungen med dina dobbar!".
I ca två månader har Noa varit rädd och orolig för allt möjligt. Det började med en mardröm, han var helt förstörd på natten, hade väldigt svårt att somna om igen, grät och låg mellan oss i sängen, och höll oss i varsin hand. Efter den mardrömmen har han blivit mer rädd och orolig. Han vågar inte gå upp på övervåningen själv, vågar inte gå själv in på toaletten, blir rädd om han hör något ljud i huset, vill sitta nära i soffan o.s.v. Innan detta har Noa alltid varit den tuffare, som vågar saker som Milo inte gör. Men det hör väl till åldern. Noa har även börjat fråga om döden. Om jag kommer dö före honom, när olika personer i hans närhet/släkt kommer dö. Jag hatar när barnen frågar om döden, och är oroliga för den. Kommer själv ihåg sen jag var liten hur mkt jag tänkte på döden och oroade mig för när familjemedlemar skulle dö. Det var en jobbig period. Nu verkar Noas frågor om döden lugnat ner sig lite, för några veckor var det samma frågor varje kväll.