Du ska inte vara så nyfiken

Jag hade så sjukt kul åt Andreas igår kväll. Han är ju så himla nyfiken, trotts sin ålder. Så jag läste upp en del av ett rim på en liten julklapp som jag köpte igår.

...................................................kroppen.
(Kunde inte läsa första raden för den var för avslöjande)
Denna grej tycker städaren är toppen.
Nu det inte längre kladdar och droppar.
Jag vet en som gör gläjdeskutt och hoppar.

Det första han säger är att du har köpt en mopp eller nån städgrej.
Nej.
Jaha...kan det vara en studsboll?
Nej.
Va tusan kan det vara, läs rimmet igen.
Nu vet jag, det är Milos hoppgunga.
Nej.
Du har väl inte köpt ett marsvin eller nån hamster?
Nej.
Är det något jag vill ha och kommer bli glad för?
Ja.
Men varför har jag inte köpt det själv då?
No comments!

Så här håller han på väldigt länge, gissar på olika saker som hoppar och studsar...han snöade in sig på det.
Så jag läser rimmet ytterligare en gång.
Han fortsätter gissa men är helt fel ute.
Så då tar han till en annan taktik.
Jag kommer ALDRIG mera massera dig, aldrig.
Jaha säger jag.
När han märker att det inte biter så hotar han med att kittla mig så att Milo vaknar.
Då läser jag upp hela rimmet för honom.
Då faller poletten ner!